Historik

Färila-Kårböle Hembygdsförening

Tanken att skapa ett sockenmuseum fanns redan 1912 hos ett par framsynta Färilabor, bonden Anders Olsson i Stocksbo och poliskommissarie C C Jernberg i Gävle, bördig från Stocksbo.

Något senare strävade överpostiljonen Lars Leander Lund från Snasen i samma
riktning. Lund var en hängiven hembygdsvän och framstår som Färilas främste
hävdatecknare. Marken var således väl förberedd när en skara hembygdsvänner
samlades på Kronbacka år 1926 för att under Albert Vikstens ledning bilda
Färila-Kårböle Hembygdsförening. Till dess förste ordförande valdes ingenjör Oskar Ekeström. Vice ordförande blev komminister Anker Korn, sekreterare lärarinnan Alma Granberg, kassör bonden Lars Grundahl och ledamot författaren Albert Viksten.

Redan vid första sammanträdet diskuterades frågan om en hembygdsgård.
Hansbacken i Lillbyn ansågs lämplig, likaså en gård i Snasen och en tomt på Blombergs udde vid nuvarande Färila Idrottspark. Valet kom slutligen att falla på den plats i Valla, där hembygdsgården nu ligger i ett naturskönt område med utsikt över Ljusnan och kyrkan.

Hembygdsgården omfattar i dag många kulturbyggnader med samlingar av stort värde för bygden och dess folk. Den har även blivit en naturlig samlingsplats för bygdens
föreningsliv och ett omtyckt besöksmål för grupper och enskilda.

 

Festerna vid Laforsen

Den unga föreningen behövde pengar till de planerade byggnationerna, men sådana saknades. Som från ovan kom lösningen: Laforsenfesterna. Sedan gammalt brukade folk vid pingst samlas till fest vid Laforsen, Hälsinglands mäktigaste vattenfall. Där kunde det gå vilt till och finkorna på Lassekrog och Färila blev ofta fullbelagda. Polis, doktor och apotekare hölls sysselsatta.

Efter påtryckning från myndigheterna beslutade hembygdsföreningen att överta
ansvaret för festligheterna. Nu skulle det bli ordning, och ordning blev det.

Så följde en händelserik och lyckosam period i föreningens utveckling. Vid den allra första festen talade landshövding Lübeck. Folk kom från när och fjärran, till fots, på
cykel och motorcykel, i bilar och bussar. Pengar flödade in i föreningens kassakista. Ett år kom självaste Sven Jerring och invigde festen vid den dånande forsen. Ett annat år stod 5000 personer med nysnö upp till anklarna och lyssnade till borgmästare
Lindhagen.

Så kom kriget, bensinen tog slut och därmed festerna. Men det fanns pengar i kassan och Färila-Kårböle Hembygdsförening kunde gå vidare.

 

Albert Viksten

Författaren Albert Viksten föddes 1889 i Graninge, där hans far var arrendator och skomakare. 1921 gifte han sig med landsfiskalens dotter i Färila, bosatte sig på
Kronbacka och förblev Färilabygden trogen intill sin död 1969. Knappast någon
Färilabo har haft så stor betydelse för bygden som Albert Viksten. Han kämpade för att de sista kyrkstallarna skulle bevaras, för att utsiktstornet på Vallåsen
återuppfördes, han räddade Lassekrogs värdshus från rivning och skapade den unika kojbyn och flottarmuseet på Lassekrog. Och det var Albert Viksten som såg till att
Färila-Kårböle Hembygdsförening bildades. Tack vare Albert Vikstens insatser fick
Färilabygden ett kulturellt ansikte.

nedskrivetbakstuga

OLYMPUS DIGITAL CAMERA